Allmänt om föreningar

Det finns två huvudtyper av föreningar, ekonomiska och ideella.
 

En förening är en sammanslutning av fysiska och/eller juridiska personer som tillsammans verkar för ett gemensamt ändamål. De vanligast förekommande typerna av föreningar är de ideella- och ekonomiska föreningarna. Det finns även andra föreningar som är grundade på särskilda lagar, förordningar eller föreskrifter. En förening kan vara en juridisk person om den har styrelse, stagar och medlemmar. För vissa föreningar som exempelvis de ekonomiska föreningarna, krävs även en registrering hos Bolagsverket.

En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Ingen kan vara delägare i, eller medlem i en stiftelse. En stiftelse står under tillsyn av en länsstyrelse. Hur egendomen ska användas och vem eller vilka som är förmånstagare, styrs av en stiftelseurkund. En stiftelse ska verka under en längre tid och är en juridisk person, så snart den uppfyller kraven i stiftelselagen. En stiftelse ska ha ett namn där ordet stiftelse ska ingå. Endast en sådan juridisk person som utgör stiftelse i lagens mening får kalla sig stiftelse.

Ekonomisk förening

I de ekonomiska kan man ibland frivilligt gå in som medlem, ibland är man tvungen att vara med. Det senare är fallet i en samfällighetsförening, vars uppgift kan vara att sköta vägar eller vatten- och avloppsanläggning i ett fritidsområde. Lagfarna ägare till en gemensam anläggning måste vara med.

I (den icke ideella) samfällighetsföreningen kan medlemmarna ställa krav på att vägarna är i gott skick, men de får då också vara beredda på att betala för det. Debiteringslängder och medlemsregister måste vara korrekta, men styrelsen kan å andra sidan ta betalt för sitt jobb eller lämna det till utomstående bokföringsbyrå eller advokatfirma. Oavlönat arbete förekommer, men ingen kan begära det. Styrelseledamöterna behöver inte ens vara medlemmar i föreningen.
 

Ideell förening

Det finns olika typer av ideella föreningar:
  * de som har ett ideellt syfte och arbetar för detta genom ideellt arbete, t ex sångkörer och idrottsföreningar
  * de som bedriver ekonomisk verksamhet med ideellt syfte, t ex idrottsföreningar, och
  * de som har ekonomiskt vinningssyfte men ingen ekonomisk verksamhet, t ex fackföreningar.
 

De ideella föreningarna kan upplevas olika beroende på sin inriktning. En idrottsförening kan ju vara positiv ur samhällets synpunkt, men för medlemmarna syftar den bara till att göra idrottandet möjligt och billigt. Medlemmarna får något för sin medlemsavgift. En verkligt ideell förening kan man kalla den där medlemmarna inte får något för sin insats (utom glädjen att få jobba för den goda saken förstås). En bygdegårdsförening kan vara ett exempel på detta: mycket arbete med att hålla lokalerna i gott skick, men sällan någon ersättning. En annan typ är en där man gör en sorts »värnplikt»; arbetet känns viktigt, men inte alltid så kul (man kanske får kritik för sin insats).

Stadgarna är grunden

Det kan vara bra att fundera på hur ideell föreningen är när stadgar utformas. I den riktigt ideella föreningen är stadgarnas uppgift att ge hjälp med arbetet, men inte att stjälpa det. Endast miniminivåer av regler slås därför fast. Den ende som har glädje av att stadgarna är för formella är den bråkstake som kommer till stämman för att påpeka att kallelsen kom en dag för sent, medan styrelsen, som gjort så gott de kunnat, får sitta där med skammen.

Med ovanstående resonemang som grund är det läge att ta ställning till stadgarnas lydelse. Det är kanske ändå bra att vara en aning formell i överkant. Så länge arbetet i en förening fungerar utan problem behövs varken protokoll (utom för historikens skull!) eller stadgar, men den dag samarbetet kärvar är det bra att ha saker på pränt.

Det finns inte någon civilrättslig lagstiftning för ideella föreningar utan de styrs enligt den praxis som har bildats under årens lopp. Andra lagar i samhället styr naturligtvis i tillämpliga delar.

Ofta är det svårare att sköta en förenings ekonomi än ett företags. Det beror framför allt på oklara regler och en verksamhet som ibland ligger på gränsen mellan det ideella och vanlig näringsverksamhet. Observera att ideell verksamhet inte alltid är liktydig med skattebefriad verksamhet.

Är föreningen ansluten till en riksorganisation har denna ofta utarbetat stadgar som gäller för alla medlemsföreningar.

Styrelsen och dess ansvar

För att starta en ideell förening måste man, förutom att upprätta stadgarna, även utse en styrelse. Den kan bestå av en enda person, men det är ingenting att eftersträva. Kom ihåg att du inte sitter i en styrelse – du arbetar i den.

Att arbeta i en styrelse med arbetsgivaransvar kan medföra att du blir personligt betalningsansvarig om föreningen inte har råd att betala skatt och sociala avgifter. Du kan också bli personligt betalningsansvarig om föreningen betalar ut svarta löner eller förtäckta löner i form av reseersättningar och dylikt.

Fattas det ett beslut på styrelsemötet, som du tycker är är felaktigt, är du tvungen att reservera dig mot detta. Formellt är den som reserverar sig mot ett beslut inte ansvarig för det, men du måste själv kontrollera att reservationen kommer med i protokollet.

Om du begär utträde ur en styrelse och får det beviljat, så var noga med att avgången protokollförs med notering om vilket datum du avgått samt vem som blir ersättare. Detta för att skydda dig för eventuella framtida ekonomiska krav.

12-åring i styrelsen?

Kan en minderårig person sitta med i en styrelse? Ja, det finns inga formella hinder, men personen kan inte hållas ansvarig för några beslut. Barn saknar rättshandlingsförmåga före 18 års ålder och kan t.ex. inte sluta avtal. Det är i stället föräldrarna som får ta ansvar för barnets handlingar, precis som om barnet slår sönder en fönsterruta.

Barnet är ju invalt av stämman och ansvaret kan eventuellt falla tillbaka på dem som valt in personen.

Juridisk person

Ideella föreningar behöver inte registreras för att bli en juridisk person och därmed kunna skriva bindande avtal, anställa folk, öppna bankkonto etc. Däremot behöver man ett organisationsnummer som man får hos den lokala skattemyndigheten. Man kan också få hjälp med organisationsnumret när man öppnar konto hos banken.

Om den ideella föreningen inte registreras blir inte heller dess namn skyddat. Vill man skydda sitt föreningsnamn kan man söka namnskydd hos Patent- och registreringsverket.

Ordentlig bokföring

Ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet — oavsett om verksamheten är fritagen från beskattning eller ej är bokföringsskyldiga. Även om man inte bedriver en näringsverksamhet är det lämpligt att ha en ordentlig bokföring. Vid årsmötet rekommenderar vi att bokslutet presenteras med en komplett resultat- och balansräkning i stället för de kassaredovisningar man ibland får se.

Alla föreningar bör sköta sin ekonomi på samma sätt som ett företag. Även om det är en liten förening rekommenderas att använda ett bokföringsprogram och där lägga upp en kontoplan som är anpassad till föreningens ändamål. Bokföringen bör ske varje månad så att aktuella ekonomiska rapporter kan visas på styrelsemötena.