»Frieriet på Frufällan» av Adolf Frantzich – »Unga damer i tonåren böra t. o. m. bli förtjusta» Finns det någon bok bland västgötalitteraturens alla utgåvor som har en så lockande titel som Frieriet på Frufällan? Det klingar som titeln ljuv musik för den som likt redaktören är uppvuxen på platsen med det fantasieggande namnet. Handlar den månne om några kända personer eller ställen där? Bäst är kanske att börja med att se hur författaren till detta verk, Adolf Frantzich, själv beskriver sig. Och där har han skaffat sig en oöverträffad favör framför andra. Han har nämligen givit ut en bok i ämnet: Västgötar, Biografisk uppslagsbok, Lars Lundbergs förlag i Göteborg, 1928. Där har han skrivit följande om sig själv: Frantzich, Karl Adolf. Skriftställare m.m., Borås, född i Nårunga 16/9 1867. Efter avslutade skolstudier studerade F. språk, musik och sång. Anställd som orgelstämmare vid J. P. Johanssons orgelfabrik [i Herrljunga]. Etablerade sig som affärsman 1896. Stiftare till Borås Mössfabrik. På sin tid ordförande i AB Fristads Yllefabrik. Ägare till Rantens skofabrik. Dessutom har F. utgivit flera böcker vid olika förlag under flera år samt medarbetat i ortspressen. Han är ägare till ett antal fastigheter på olika platser. Gift med Hilma Ch. H. Engström.   Till uppgiften om hustrun har gjorts ett litet handskrivet tillägg: »Hon var kusin till framlidne professor Albert Engström».   Han hann aldrig göra följande tillägg: »Död den 12 november 1962».

Omslaget till novellsamlingen från 1920.

I en serie om glömda lokala författare har Adolf Frantzich en given plats. Ändå gav han ut flera böcker, som vittnar om en inte oäven publicistisk talang. Gunhild (Göteborg 1910), Irrbloss vid vägen (Göteborg 1911) och Frieriet på Frufällan (Borås 1920) är alla författade av honom.

Frieriet på Frufällan

Boken »Frieriet på Frufällan» innehåller en samling humoresker och historier. Frantzich fabulerar med schvung och gör framställningen extra pikant genom att använda verkliga ortnamn och kanske kan någon person identifieras i handlingen.

Titelberättelsen handlar om Kasper Rockström, en girig bonde med mindre fördelaktigt utseende, som blir betagen i den sköna Eva från Frufällan. Första mötet äger rum i Alingsås av alla platser. Rockström i Fåfänga ansågs av ortsbefolkningen vara »en besönneli hare». Han höll sig inte med dräng, trots att gården var stor. Ingen kunde säga annat än att bonden arbetade och slet dygnet runt. »Ofta, då Kasper var ute på gärdena, stannade han i arbetet till långt in på nätterna, och då sömnen tog honom, ställde han ifrån sig dynggrepen vid någon lutande trädstam, varefter han hukade sig ned ett par timmar under den mörkaste natten».

Sålunda anlitar Kasper torparen Efraim Wacker som böneman hos den åtråvärda, ett arrangemang som inte leder till omedelbar framgång. Med ihärdighet och bedövande svada fullföljs dock de målmedvetna attackerna, och så småningom bryts motståndet ned.

Det fortsatta händelseförloppet präglas av festliga förvecklingar. Som kulmen går dock Kasper miste om den kärlekskrankes lön på själva bröllopsnatten.

»Frieriet på Frufällan» är avsedd som lätt och underhållande läsning. Omslaget till den i dag svåråtkomliga boken har sitt intresse. Det är nämligen gjort av konstnären Axel Damm, son till boråskrönikören Ada Damm.
 

På bokens pärm kan man läsa valda uttalanden i pressen från tidigare arbeten:

– Man följer skildringarna med spänt intresse och då man slutat boken har man god behållning.

Lidköpingstidningen
 

– Författaren hör till dem, vilka framför allt sträva efter djup och innerlighet i sina arbeten, efter att få fram den naturliga godheten och älskvärdheten, och därför är han värd ett uppriktigt erkännande. Denna goda strävan har ingalunda satts åsido i denna bok, vilken därför rekommenderas. Även bör också rättvisligen givas beröm för god fantasi och livlighet i skildringen, vilket förlänar berättelsen god dragningskraft.

Norra Skåne
 

– Vi få här göra bekantskap med en åtminstone för oss ny författare, vilken utmärker sig för en livlig skildrarförmåga ...

Södermanlands Nyheter
 

– Unga damer i tonåren böra t.o.m. bli förtjusta

Gottlands Allehanda

Ovanstående text har varit publicerad i Från Borås och de sju häraderna, 2007 – i en artikel om Boråsförfattare, skriven av redaktören.