»Norrköpingsbeslutsgods»

Riksdagen i Norrköping, 1604

Efter slaget vid Stångebro 1598, fördrev Gustav Wasas son Hertig Karl (Karl IX)
sin rival om den svenska kronan kung Sigismund ur riket till dennes andra hemland Polen.
De adelsmän som tog parti för den polske monarken flydde landet för att inte mista huvudet.
 
I den inledande protokollstexten talas om »affällingar och förrädare» och det avser dessa adelsmän.

Hela protokollet
 

Dessutom skapades begreppet »norrköpingsbeslutsgods» vid denna riksdag.
Det är en förläning med andra regler än t. ex. grev- och friherreskap.
Nedanstående text är en del av protokollet och beskriver denna typ av förläning.
 

Til thet Fiortonde: Så hafwe wij här medh bewilliget och beslutet / at inge Donationer eller och Gåfwor uthaff Konungerne eller Fursterne här i Rijket skee skole / medh någre Jordegodz och liggiande Grunder / Uthan med sådane beskedh / at then som samme Godz bekommer / skal när någhon förandring i Regementet skeer / sökia om Stadhfästelse hoos then Konung eller Furste som i Regeringen inträdher/ uppå samme godz. Theßlijkest at han icke må sälia eller förpante samma godz / medh mindre han dem först  Konungen eller Fursten / tädhan de kompne äre / hembiuder. Och hwar så är / at han som dem bekommer / uthan manlighe Bröstarfwingar affaller / tå skole de falla til Kronan igen / eller tädhan the kompne äre / Och icke gåå i baak [till föräldrar] eller siijdhe Arff. Dock om han Dottren effter sigh låter så skal Öfwerheten wara plichtigh / henne med en åhrligh Brudheskatt at affläggia. Och ther så är at hon tagher en sådan Man / som Konungen eller Fursten kan låthe sigh medh åthnöija / Tå skal samme Lähn wijdare warda förlänget in uppå honom / och bägge theras Ächte Mansarfwingar.