I Västergötlands gamla gränstrakter mot Halland, som ju
förr hörde till Danmark, byggdes på medeltiden minst tjugo stenhus som
försvarsanläggningar. De flesta revs dock på 1600-talet efter kunglig
befallning och endast två stenhus är bevarade. Båda ligger i närheten av
Ulricehamn. Det mest kända är förmodligen Torpa söder om staden; det något
mindre kända heter Winsarp och ligger halvannan mil norr om staden.
Det senare har renoverats under det gångna året och
återinvigdes nyligen i närvaro av lokalt kungapar och landshövding.
Winsarps stenhus byggdes i slutet av 1400-talet när
medlemmar av den verkligt gamla Vindstorpa-ätten residerade där. De hörde
till landets mäktigaste med flera riksråd bland sina medlemmar. Huset byggdes
som försvarsanläggning mot danskarna, som ju ofta trängde in i landet längs
åarna mot västerhavet. Överallt i gränsbygderna låg dessa s.k. stenhus, som
var boningar för högadeln. Ibland används numera beteckningen slott på dessa
byggnader, men det bör reserveras för kungliga boningar.
Historien är inte känd i alla detaljer, men det troliga är
att stenhuset brändes av danskarna 1566 och att ägaren — en gren av ätten
Gyllenstierna — då övergav stället. När det på 1600-talet krävdes att
alla stenhus skulle rivas lyckades man ändå få behålla detta, med
motiveringen att det användes som sädesmagasin.
VHS:are ny ägare
Winsarp ägs sedan 1990 av Göran och Solvig Wigén, som då
lämnade Stockholm för ett lugnare liv i en anrik miljö. Göran är känd i
VHS-kretsar för sitt stora intresse för både hästvagnar och gamla bilar och
blev vid senaste årsmötet invald i VHS:s styrelse.
Ett av Görans stora intressen är byggnadsvård och han har
lagt ner ett omfattande arbete på att rusta upp huvudbyggnaden i trä, vars
äldsta delar är från 1680-talet.
Det äldre stenhuset har med åren blivit illa åtgånget och
inte minst tidigare renovering med cement i fogarna har förstört fasaden. En
ny renovering har genomförts under året och omfattat bl.a. avlägsnande av
flera lager gammal puts. Den har utförts av byggnadsarbetare som genomgår en
kurs för att lära sig äldre byggnadstekniker. Länsantikvarien har övervakat
arbetet. Förhoppningsvis ska det nu stå emot yttre fiender, som numera inte
är främmande härar utan luftföroreningar och »tidens tand».
Kungapar och landshövding
Det sparades inte på pompa och ståt när det så var dags
för återinvigning av Winsarps stenhus i slutet av augusti. Först kom
landshövdingen i Älvsborgs län Bengt K Å Johansson i öppen vagn. Efter
honom följde det lokala kungaparet av Bogesund (gamla namnet på Ulricehamn) i
ytterligare en öppen vagn.
Omkring fyra hundra personer hade lockats till invigningen.
För många var det första gången man kom till Winsarp och dess unika miljö.
Under senare år har allmänheten visserligen haft möjlighet att se stenhuset
vid några tillfällen, men tidigare var det aldrig öppet för andra än de som
fått särskilt tillstånd av ägarna.
Invigningsceremonin inleddes med trumpetfanfar, varefter
landshövdingen talade och låste upp dörren till stenhuset. Slottsfrun Solvig
Wigén ägnade sedan eftermiddagen åt att berätta gårdens historia för alla
intresserade.
Kulturförening
För några år sedan bildades Winsarps Kulturhistoriska
Förening. Dess främsta syfte är att äga inventarierna i det gamla stenhuset.
Vid tidigare ägarbyten har en del av det som rätteligen borde följa huset
skingrats. Några kopior av gamla inventarier har införskaffats och man hoppas
även finna något av det försvunna så småningom.
Vagnsrenovering
Föreningen har även andra aktiviteter på sitt program och
har bl.a. anordnat en temadag för vagnsrenoverare.
I denna tidning har vi tidigare berättat om arbetet, att i
studiecirkelform renovera en gammal hästvagn. Av en ortsbo fick föreningen en
illa medfaren Tidaholms-gigg. Under den gångna vintern ägnades åtskilliga
kvällar åt arbetet med denna. Den var en av de föremål som ställdes ut i
parken runt Winsarp och som fick många beundrande blickar. Även andra vagnar
fanns där och även två hästekipage som skjutsade åklystna besökare runt
denna fina augustidag.
Världens äldsta
Föreningens mest uppmärksammade ägodel är en bil av det
franska märket Mathis från 1912. Och inte vilken bil som helst. Det har
nämligen visat sig att denna bil är äldst i världen av detta märke. I
Frankrike finns bara en till från 1910-talet, resten är från 1920-talet —
yngre bilar finns inte, för sedan såldes fabriken till Ford och
Vedette-bilarna tillverkades där.
Bilen, som föreningen fått från närbelägna Lönnarp
(mest känt som filmernas Änglagård) har också varit föremål för
renovering och chassit är nu klart. Karossen kommer att iordningställas under
innevarande vinter och förhoppningsvis kan bilen var helt klar till påsken
1997. Bara någon dag före invigningen lyckades man få igång motorn och
inför den församlade skaran vid invigningen startade motorn på första
vevtaget och landshövdingen fick därefter göra en kortare åktur.
VHS var också representerat vid Winsarp denna dag. I ett stånd stod Ingemar
Lindqvist och sålde sällskapets trycksaker. Han hade även en vagn med sig som
demonstrerades och provkördes i Winsarps park.
|