Principer för krönikan

Vem är släkt?

Att avgränsa vilka som hör till en släkt är relativt lätt om man vill följa en renodlad genealogisk strategi. Man tillämpar då samma regler som t.ex. adliga ätter gör. Alla som har en gemensam stamfader hör till samma släkt. Solklart!

För gemene man är det dock ofta intressant att även ta med uppgifter som berör personer som är ingifta i släkten. De rena blodsbanden är inte heller det enda viktiga. »Släkt med Wasling» är därför ett betydligt vidare begrepp än »Waslings släkt».

Principer

Naturligt nog kommer redaktören Lennart Wasling själv i centrum för sammanställningen – någon måste offra sig i den rollen! De olika släktgrenarna har sedan beskrivits efter anor (farfar, farmor, morfar & mormor är fyra olika anor). Hustrun Maritas släkt har också tagits med, men det är bara genom oss det finns en koppling mellan släktkretsarna.

Som utgångspunkt tas äldste kände anfader (Sigfrid Bengtsson i Onsered, 1672-1756). Hans avkommor beskrivs med förgreningar, från nio barn, efter farfars farfar (Peter Jonasson).

Därefter farfars farmors (Maria Jonasdotter) släkt och farfars mors (Eva-Kajsa Petersdotter), sedan farmors (Alma Jönsson-Pettersson) och mors (Ester Carlsson-Wasling). På samma sätt kommer också hustrun (Marita Svantesson-Wasling) att komma med i uppställningen. Dock finns de ovan nämnda kvinnolinjerna att kunna läsas utan koppling till den nämnde Sigfrid Bengtsson i Onsered.

Alla ingifta hör ju till olika släkter, som knyts ihop här. Och alla blir vi släkt med varandra, åtminstone släkt i släkten. Välkommen att se hur du »släktar in» i de olika grenarna.

Syskon är man hela livet

Varje person i släkten har ju sina data/egenskaper -- sina föräldrar, eventuell make och barn (kanske flera av de båda senare sorterna). Att visa sambanden på ett överskådligt sätt är svårt. Att tänka sig någon form av kärnfamilj är omöjligt: ena stunden är man barn, nästa förälder och sedan kanske far- och/eller morförälder.

Men en sak är man genom hela livet, nämligen syskon. Därför har denna släktsammanställning tagit fasta på det, och visar hela tiden alla syskon (och deras makar/sambor) på samma gång. Det finns ett skäl ytterligare till denna utgångspunkt: ofta är hela syskonskaran av intresse för en beskådare.

Det teoretiskt rätta är naturligtvis att visa varje person för sig med sina relationer, men det blir inte särskilt överskådligt; detta är en kompromiss mellan olika intressen.

Klättring i släktträdet

Varje sida som visas innehåller en syskonskara med respektive makar/sambor. Från varje person kan man sedan kättra uppåt (se överst på sidan) till föräldrarna (alla länkar är kanske inte färdiga). Nedåt, till barnen, kommer man hos varje person under rubriken Barn.

I några fall finns kopplingar mellan olika släktkretsar, t. ex. vid makar som förekommer på två ställen i trädet eller vid dubbelt släktskap.

Symboler

Varje släktgren har fått sin egen symbol, men symboliken i den har sällan någon djupare innebörd. Syftet är i första hand att underlätta för användaren, då en bild lättare kan visa på spår mellan oväntade släktrelationer.

Den enda bild som har någon reell innebörd är vår egen kärve/vase (överst på denna sida), som verkligen är ett släktvapen. Läs mer under rubriken Släktvapen.