Åter till:
Indexsida


Gatunamn på Salängen och däromkring

En mer omfattande bebyggelse i området påbörjades omkring 1915.

Många gator i området, bl. a. Björkängsgatan, fick sina namn 1929. Innan dess användes fastighetsbeteckningen som adress. Nuvarande Björkängsgatan 10 hade således postadressen Salängen 5.

Postnumren kom 1966 (502 43); ändrades 1996 (504 57).
 

Askedalsgatan

Stadsjorden/lägenheten (stj/lgh = fastigheten) Askedal låg ungefär vid korsningen av Askedalsgatan och Holmsätersgatan.

Backersgatan

Efter Sophie Backer (»som var mycket vacker»; på äldre dar kallades hon »döfva fru Svensson»), hon var fosterdotter till makarna Salmenius (se nedan).

Bergdalsgatan

Efter stj/lgh Bergdalen.

Betaniagatan

Efter stj/lgh Betania.

Björkängsgatan

Skattehemmanet Björkäng nämns redan på 1600-talet i jordeböckerna. Dess exakta läge är okänt, men byggnaderna låg någonstans i närheten av det område som i dag kallas Salängen (se karta). På kartor från 1800-talet är trakten runt nuvarande lasarettet markerade som Björkängs ägor, men inga byggnader finns inritade (se även Björkäng och Salängen nedan).

Gatunamnet är från 1929.

Bäckaströmsgatan

Stj/lgh Bäckaström låg vid nuvarande adressen Runebergsgatan 11.

Engelbrektsgatan

Vid infarten i staden från nordost passerades Engelbrechtstullen eller Engelbrechts Port. Möjligen kan namnet hänföras till tullinspektören Fredrik Engelbrecht (1600-talet).

Inget tyder på att gatunamnet skulle komma från 1400-talets frihetskämpe Engelbrekt Engelbrektsson.

Filippagatan

Fantasinamn.

Gunillagatan

Fantasinamn.

Gustav Adolfsgatan

Lokal anknytning: Gustav II Adolf grundade staden 1621 och Gustav Adolfskyrkan ligger där gatan börjar. Ursprungligen en stig upp mot Tokarpsberg i närheten av Salängsbäcken. Gatan fick sitt namn 1907.

Holmsätersgatan

Efter stj/lgh Holmsäter.

Karlagatan

Namnet är ett fantasinamn, men kan kanske ha anknytning till kunganamnet Karl.

Se också Runebergsgatan nedan angående namnändring.

Kullagatan
Kullabergsgatan

Efter området Kullen – en samling trähus.

Kummelgatan

Naturnamn.

Ljunglidsgatan

Efter torpet (lgh) Ljunglid vid Tokarpsberg.

Nordängsgatan

Stj/lgh Nordäng låg vid nuvarande adressen Nordängsgatan 3 / Kullagatan 6.

Norinsgatan

Efter handelsmannen Peter Norin (1762–1840). Ägde uppodlingen Salängen och hade där ett sommarhus. Gatan fick sitt namn 1914.

Runebergsgatan

Obs! betoning på första stavelsen.

Efter Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg (1804–1877). Gatunamnet från 1907.

Gatstumpen från korsningen Björkängsgatan/ Norinsgatan fram till Vedensgatan (numera Runebergsgatan 18–21) hörde till Karlagatan fram till omkring 1980. Numera består Karlagatan därför endast av sträckan från Vedensgatan (eller egentligen bara från Alströmergatan) ner till Sturegatan.

Salmeniigatan

Efter Anders Magnus Salmenius (1786–1857). Gift med Anna Christina Utter (1783–1845), systerdotter till Petter Norin (se ovan).

Salmenius ärvde Salängen av Norin.

Skyttegatan

På nuvarande Björkängsvallen fanns under åren 1894–1929 en skjutbana, som användes av den då mycket aktiva skarpskytterörelsen (se särskild sida om Björkängsvallen).

Stigaregränd

Fantasinamn.

Vedensgatan

Efter Vedens härad*). Gatan fick namnet 1907.
 

Borås anlades 1621 och stadsrättigheterna utfärdades av Gustav II Adolf. Den gamla Torpa by runt Torpa kyrka (nuv. Caroli) utgjorde staden, som därmed hamnade mitt inne i Torpa socken i Vedens härad. Staden begränsades av Viskan och (nuvarande) gatorna Åsbogatan (senare flyttades gränsen till Fabriksgatan–Sparregatan), Kungsgatan och Yxhammarsgatan (senare blev Järnvägsgatan ny gräns). Tidigare hette dessa gator därför Södra, Östra resp. Norra Staketgatan.

Utanför denna gräns låg s.k. donationsjord, som kronan en gång skänkt till staden. Den var avsedd för borgarnas kreatur o. dyl. och hörde också till staden. Den bebyggdes efterhand och Salängen byggdes på dylik jord.

År 1920 inkorporerades Torpa socken med Borås stad.
 

*) Häraderna i Sjuhäradsbygden: Bollebygd, Gäsene, Kind, Mark, Redväg, Veden och Ås. Städerna Borås och Ulricehamn ligger vid – men inte inne i – Veden resp. Redväg, och hör därför inte till häraderna.

 

Övriga namn

 

Björkäng

I 1635 års jordebok omtalas ett halvt skattehemman Björkäng, vilket var beläget öster om Borås. År 1652 betecknas Björkäng som öde och s. k. skattevrak. Det hade därmed övergått i kronans ägo och staden anhöll om att erhålla hemmanet för att stadens kaplan skulle kunna föda sina till vedbrandskörslor avsedda hästar. Detta godkändes inte och 1691 sökte staden åter förvärva hemmanet. Inte heller detta lyckades och i 1719 års jordebok anges Björkäng vara indelat till Älvsborgs regemente (förlades till Borås 1914). Först 1742 lyckades Borås äntligen med sina ägor införliva hemmanet genom skatteköp. Priset var 22 daler 27 öre silvermynt.

Exakt var hemmanets byggnader var belägna är okänt, men någonstans kring Salängen bör det ha varit.
 

Kvartersnamn

– Salängen/Saläng

(båda namnen används)

Kvarteret mellan gatorna Björkängsgatan, Gustav Adolfsgatan och Norinsgatan kallas Salängen.

Salängen var namnet på en uppodling »öster om staden och söder om Tokarp». Dess utsträckning är, på några tiotal meter när, i sydväst Vedensgatan–Gustav Adolfsgatan, i nordväst Björkängsgatan–Runebergsgatan, i nordost Björkängsgatan–Backersgatan och i sydost Salmeniigatan–Skyttegatan.

Namnet Salängen anger att det var utmark till ett hemman. Detta talar därför mot att Björkäng låg på nuvarande Salängen. Annars hade det ju varit bra att tänka sig att gamla Björkäng låg där Salmenius sommarhus senare låg.

Att Salängen skulle fått sitt namn av Salmenius, som ibland framförts som teori, är orimligt. Namnet är självklart mycket äldre än från 1800-talet (dessutom var det Norin som ägde området före Salmenius). 
 

– Övriga

Kvarteren mellan lasarettet och Norrmalm har namn som Pistolen, Revolvern, Patronen, Pilbågen, Geväret, Kanonen, Kolven, Granaten, Bomben och Bössan. Namnen anspelar på den gamla skjutbanan på Björkängsvallen.