Åter till:
Indexsida

Fotoalbum

Rest från 1800-talet

I vattentornets skugga, på adressen Gustav Adolfsgatan 27 (nuv. fastighetsbeteckning: Lyckan 1), ligger ett äldre hus. Det är egentligen den enda resten i området av bebyggelsen från tiden kring förra sekelskiftet. Det har länge kallats Lyckan. På motstående sida av gatan låg stadsjorden Gustavsberg. (Viss tveksamhet råder om de båda ställena hörde ihop; det får bli en uppgift för framtida forskning att utvisa.)

Att det kallas stadsjord innebär att det från början inte varit en i mantal satt gård (mantalet anger skattekraften), utan ett senare jordbruk (s.k. lägenhet) på stadens donationsjord. Sådana växte upp överallt runt staden Borås, sedan den grundlagts.

Luthens kulle och poststugan

På området där vattentornet nu ligger fanns förr en väderkvarn som, enligt uppgift, »redan på 1860-talet var utan vingar».  På äldre Boråskartor är alltid kvarnen utmärkt.

Men området kallades också för Luthens kulle. Anledningen var att postmästaren i staden Lars Luth (1763–1846) bodde i huset bakom väderkvarnen. Han var chef för Borås postkontor mellan åren 1789 och 1831 och hade efterträtt sin fader Israel Luth (†1805) i tjänsten. Enligt muntlig tradition skulle han ha flyttat postkontoret till den närbelägna lilla stugan (ibland kallad mjölnarstugan, ibland båtsmanshus) efter stadsbranden 1827, och därför kallas den alltså för poststugan. Han byggde sitt hem i omedelbar anslutning till denna.

Ett allmänt postväsende infördes i Sverige 1636. Sysslan som postmästare var ursprungliggen förenad med borgmästar- och rådmansämbetena. Sedan rådde en yrkesmässig postal regim — i Borås under ovan nämnda far och son Luth. Efter 1831 rekryterades postmästartjänsten en tid framåt bland avskedade/pensionerade officerare. Ämbetet rönte då en social värdestegring, men stundom på bekostnad av effektiviteten. Överstelöjtnant Lorentz Graf var den förste av denna kategori. Han avled 1839 och efterträddes av majoren Gustaf Bogislaus von Segebaden (1785-1856). Den senare är kanske mest känd för sitt hetsiga humör och därmed förenlig mindre goda kundservice. Postlokalen under denna period låg i nuvarande Hemgården vid Södra torget (där även von Segebaden hade sin bostad).
 

Ett år efter Luths död sålde änkan fastigheten till Lars Hedin.

Poststugan var sedan bebodd och så sent som 1949 flyttade den siste hyresgästen därifrån. Johan Persson hette han, 70 år gammal var han då. Den lilla stugan är sedan 1972 riven på denna plats, såld och flyttad.

Att poststugan skulle ha tjänstgjort som båtsmanshus är inte så troligt. Båtsmännen var ju annars flottans motsvarighet i städerna till arméns indelta soldater på landsbygden. Varje stad ålades att hålla ett visst antal båtsmän, i förhållande sin ekonomiska bärkraft. Dessa vandrade sedan till Karlskrona örlogsbas, dit flottan hade flyttats från Stockholm 1679, för tjänstgöring.

År 1629 skulle Borås hålla 20 båtsmän, 1634–66 24 st, fram till 1720 31 st och 1742 dubbelt så många pga. krig. Med sina 31 man 1720 låg Borås på fjärde plats i landet, vilket tyder på ett avsevärt välstånd i staden. Endast Stockholm, Göteborg och Norrköping hade fler båtsmän.

Efter pommerska kriget 1763 upphörde systemet med båtsmän i Borås och i stället betalade staden en s.k. vakansavgift så att båtsmännen kunde bo på flottstationen. År 1839 betalade Borås vakansavgift för 8½ män.

Det gamla båtsmanshållet med anor från 1680-talet, vakantsattes (var helt avvecklat) 1887.

Hedins på Lyckan

Lars Hedin hette en arbetskarl som 1838 inköpte ett stycke mark invid den gamla väderkvarnen  på det område där sedan vattentornet uppfördes. I en lagfartshandling från 1838 låter det så här:

Borgmästare och Råd göre veterligt att år efter Christi Börd ett tusende åtta hundrade på det 38:de och den 25 dag i Junii månad, då Rådhus Rätt hölls i närvaro af Ordförande och Ledamöter, på sätt Dombok för nämnda dag utvisar, söktes rättens Fastebref i en kålgård utom staden vid Wäderqvarnen som arbetsledaren Lars Hedin mot Ett hundra tjugotre Daler Riksgäld, sig tillhandalagt af Herr Öfversten och Riddaren af Kongl Swärdsorden G A Östbom innehållande samme kålgård i Widd sju kappland.
 

Lars Hedin fortsatte att köpa in mark runt väderkvarnen. Bl. a. köpte han 1 tunnland och 22 kappland av gördelmakaren E. Werfvin. Hedin hade en son Johan Gabriel och till denne överlät han 1871 hela sin egendom (med fastigheter och mark). Familjen Johan och Inga Maria Hedin bodde i Gustavsberg, nuvarande Gustav Adolfsgatan 27. De hade två döttrar Tekla och Mia, den sistnämnda dog 1953. Kvarlåtenskapen testamenterades till kyrkan och Ersta.

Stället kallades ofta för Lyckan och innehavaren för »Johan på Lyckan». Han blev känd i staden som åkare, men han drev även jordbruk och hade en dräng som hette Oskar Andersson. Djurbesättningen var då en häst och fyra kor.

År 1916 såldes 31 332 kvm av området till Borås stad för 50 000 kronor.

Efter Hedins tid köpte staden fastigheten och den användes bl.a. för De dövas förening. Därefter stod den öde ett tjugotal år innan den 1986 inköptes av nuvarande ägare.
 

Mjölnarstuga, båtsmanshus eller poststuga? (Stenmuren t.v. finns kvar).
Adressen var Gustav Adolfsgatan 21 för både den lilla stugan och huset till höger.
 

Husen t.v. låg i korsningen Alströmergatan–Gustav Adolfsgatan.
Husen till vänster ersattes under 2014 av ett nybygge, Brf Kolibrin. Det bortre huset finns kvar.