Åter till
Väddåkrastiftelsens startsida

Väddåkras ägare och brukare

I arv från 1600-talet

Den förste som bar namnet Smedberg var rusthållarsonen Carl Nilsson (1747–1818) från Smedby i Slöta socken i Västergötland. Han tog sig namnet efter hembyn. Han blev student i Uppsala 1969 och prästvigdes fyra år senare. Samma år gifte han sig med kyrkoherdedottern Anna Maria Amnæus (1738–1819) Eftersom Smedberg inte disputerade och blev magister gick prästkarriären trögt. Till detta bidrog säkert också att han och hustrun lyckliggjordes med en son innan äktenskapet ingåtts. Carl Smedberg kom att arbeta som tredjepredikant i Bredared i tjugo år innan han blev komminister i Åsarp, där han slutade sina dagar.

Hans äldste son, också med förnamnet Carl (1773–1842), blev jordbrukare och gifte sig med Maria Jacobsdotter (1781–1842), bonddotter från Haggården i Humla. Paret bosatte sig på Hulegården i Humla på 1810-talet; senare flyttade de till Haggården. Sedan dess har Smedbergs funnits i Humla.




Väddåkra,
tidigare även med stavningen Vedåkra.


En släktsammanställning <pdf-fil> över den Smedbergska släkten finns här.

Riksdagsmannen Josef Smedberg

Carls och Marias yngste barn hette Josef Smedberg (1819–1890). Han vistades i yngre dagar hos sin faster Johanna Smedberg (1782–1869), som var gift med komministern i Fivlered Lars Fahlmark. I det barnlösa komministerhemmet fick Josef grundläggande undervisning, som kom honom väl till pass hemma i Humla, där han blev sockenbornas skrivare och förtrogne.

Till Josef Smedberg kom bönderna i Humla när skrivelser, köpehandlingar, bouppteckningar och annat skulle upprättas. Han blev på så sätt en representant, som de höga i samhället benämnde »halvbildade». Biskopen luftade vid denna tid farhågor för att dessa halvbildade bönder skulle bli till »bondeadvokater, boutredningsmän, lagläsare och tidningshjältar, med ett ord till en svensk bonde kan vara, halvbonde, ett slags gränsbo mellan högre och lägre samhällsklasser, utan kraft och lust till sitt eget yrke och i ständig orolig att ta sig därur». Hamnar en sådan i riksdagen, menade Tegnér, skulle han bli ett första bästa konspiratoriska publicist. Hur fel hade han inte!

Josef Smedberg ingick äktenskap 1842 med Inga Britta Petersdotter (1820–1907, dotter till lantbrukaren Peter Andersson på Väddåkra. Några år senare flyttade paret, som fick sju barn, till hennes fädernegård, där de stannade. Josef Smedberg valdes 1856 till riksdagsman för bondeståndet för Kinds och Redvägs härader. Han blev även vald till landstingsman i Älvsborgs län i olika perioder från 1864 till 1889.

Till den nya tvåkammarriksdagen valdes Smedberg 1876 och förblev riksdagsman till sin död 1890. Han tillhörde det då nybildade Lantmannapartiet. Hans goda minne och kunskaper i lagstiftningsfrågor kom till sin rätt i Lagutskottet, där han var ordinarie ledamot från 1878. I en av de större tidningarna kommenterades detta: »Lätt som en killing hoppade han från den ena paragrafen till den andra i Svea rikes lag». Han skrev i riksdagen femton egna motioner.

Vid Josef Smedbergs bortgång 1890 övertogs Väddåkra av yngsta dottern Augusta (1861–1941) och hennes man Oskar Johansson (1858–1925) från Brunnsgården i Humla.




Riksdagsmannen Josef Smedberg med hustrun Inga Britta.

Sagoberättaren Alfred Smedberg

Mer om denne folkskollärare och författare kan läsas på annan plats
(se huvudmenyn på webbens startsida).
 

Josef Smedbergs tredje son hette Alfred (1850–1925), född på Väddåkra. I sin barndom gjorde han känd som en litterärt intresserad upptågsmakare. Han arbetade som folkskollärare i Norrköping mellan åren 1878 och 1910. Somrarna tillbringade han dock gärna på Väddåkra tillsammans med hustrun Vendela, född i Ökna i Småland.

Alfred köpte Väddåkra 1915. Han ägde då redan 1/4 av gården genom arv, och löste ut sina syskon. Han rev det gamla boningshuset och lät uppföra ett nytt 1916, som ännu står kvar.



Sagoberättaren Alfred Smedberg med hustrun Vendela.
Målningar: Vendela, Elsa af Cullberg, 1935.
Alfred, ?.

Lektorn Einar Smedberg

Alfreds son Einar Smedberg (1890–1983) övertog sedan gården. Han studerade i Uppsala och blev fil.dr 1920 på den språkvetenskapliga avhandlingen Peder Månssons landsmanskap. Samma år gifte han sig med Marie-Louise »Maja» Gavelius (1893–1987) från Stockholm.

Einar Smedberg var med om att bygga det moderna välfärdssamhället. Han började sin yrkesbana som amanuens i ecklesiastikdepartementet och som utskottssekreterare i riksdagen. Han blev sedan övertalad att söka sig till lärarbanan och gick provår 1925. Därefter tjänstgjorde han som adjunkt på Östra realgymnasiet i Stockholm, som lektor vid Nya elementargymnasiet samt kallades slutligen till ett lektorat vid Statens normalskola. De två senare skolorna var s.k. prov-läroverk. Smedbergs ämnen var svenska och tyska.

Parallellt med lärartjänsten var han även förste sekreterare i Studiemedelsnämnden från 1920 och ordförande där under tiden 1944–1953. Han var även vice ordförande i Garantilånenämnden och föredragande i frimurarebarnhemmets studiemedelsfond, samt senare även i Anders Sandrews stiftelse.

När Lidingö fick stadsrättigheter valdes Smedberg in i stadsfullmäktige därstädes. År 1931 valdes han in i Stockholms läns landsting. Han var under flera år ordförande i Högerpartiet på Lidingö.  Som landstingsledamot satt han bland annat som ordförande i verkstadsskolan i Häggvik och Lillsveds gymnastikfolkhögskola.

Einar Smedberg hedrades med flera utmärkelser. Således erhöll han Vasaorden, Lingmedaljen i guld och Patriotiska sällskapets guldmedalj. Slutligen utsågs han till kommendör av första klass av Nordstjärneorden.





Lektorn Einar Smedberg
med hustrun Marie-Louise f. Gavelius.
Målningar av Elsa af Kullberg,
utförda 1946 resp. 1930.

Senaste ägaren Kristina Smedberg

År 1969 skänkte Einar Smedberg gården Väddåkra till sina två barn Kristina (1925– ) och Karl Gustaf (1931–1981). När Karl Gustaf avled ärvde hans dotter Katarina (1967– ) halva gården. Då hon ej ville stå kvar som ägare köpte Kristina även denna del och blev därmed ensam ägare.

Kristina Smedberg beslutade 1992 att Väddåkra skulle övergå i en stiftelse, som skulle bevara gården. Finansiering skulle till viss del kunna ske genom uthyrning av rum i det s.k. Stora huset till studeranden, forskare och konstnärer.

Kristina har studerat vid universitet i London och Stockholm. Hon har haft anställning som sektionschef på Försäkringskassan i Stockholm. Kristina har varit aktiv föreningsmänniska och bland annat innehaft ordförandeposten i ett tiotal organisationer. Hon blev nämndeman 1968 vid Stockholms tingsrätt. I nio år satt hon i Stockholms läns landsting. Från 1985 har hon varit aktiv främst inom hembygdsrörelsen, där hon varit vice ordförande i Stockholms läns hembygdsförbund. Hon har erhållit diverse utmärkelser för sina insatser.



Nämndemannen Kristina Smedberg.
Porträtt, målat av Ingrid Falk, 2005.


Kristina Smedberg.



 
Åter till Väddåkrastiftelsens startsida