Jämtlands historia kan indelas på olika sätt. En populär variant är att se den som fyra epoker: den forntida (874-1178), den norska tiden (1178-1536), den danska tiden (1536-1645) och den svenska tiden – den senare alltså sedan 1645.
Som framgår av bl.a. nedanstående länkar kan utveckling ses på
många olika sätt.
Länsstyrelsens beskrivning handlar mest om den kulturella utvecklingen.
En länk som mera betonar jämtarnas särart finns också.
Och så ger naturligtvis Republiken Jämtland sin egen beskrivning av verkligheten.
|
|
|
|
Jämtlands flagga antogs 1983. Emblemet i flaggan är ett sigill från 1200-talet, som visar en sköld med det norska lejonet. Notera att skölden är okrönt, till skillnad från norska riksvapnets.
På varje sida syns jägare med pilbågar som siktar på ekorrar, vars vinterpäls
(gråskinn) användes för att betala skatten till den norska kronan. Sigillet
användes från 1274 till 1570. Efter
den svenska ockupationen av Jämtland 1564-70 tog den danske kungen sigillet från jämtarna. Handlingar med sigillavtryck finns bevarade från 1303 till 1561.
Man kanske vågar lägga en kritisk aspekt på färgval och tolkning: den jämtländska flaggan knyter inte an till nordisk tradition, där alla andra är korsflaggor. Ja, visserligen inte samernas och Grönlands flaggor, men de markerar med sin utformning att de kommer ur en annan kulturkrets. Jämtlands flagga är dessutom identisk med Maldivernas presidentflagga; den senare har dock inget emblem.
För Tröndeland, dvs. norska Tröndelag och svenska Jämtland–Härjedalen föreslogs 1972 en röd-blå-gul flagga. För Härjedalen fanns ett förslag tidigare på en svart-gul flagga (gult kors).
Här några exempel på nordiska korsflaggor – fler finns.
Specialare: Varför är svenska flaggan gul och blå?
